Det finns risker också

De nackdelar som finns med en ovanlig begåvning är egentligen risker. Ingen människa fungerar bra om de inte blir sedda eller känner sig utanför. Ingen mår bra av för höga krav, varken från andra eller från sig själv. Det är svårt att trivas på jobbet om man är uttråkad eller känner att ens resurser inte tas tillvara. Men det finns också risker som kan göra någon med särskild begåvning riktigt jobbig och som kan sabotera i sociala sammanhang.

Riskerna jag listar nedan tycks vanligare i denna grupp individer, barn som vuxna. Listan är inte fullständig, utan ska ses som exempel på vad som kan hända och på hur något som ser ut som en styrka kan slå snett.

Förmåga/egenskap	Potentiella negativa konsekvenser
Lär sig nya saker snabbt, lätt för abstrakt tänkande, komplexa tankebanor	Förstås inte av andra, svårt att nå fram med sina idéer. Otålig med andras långsamhet. Blir uttråkad av uppgifter som normalt är tillräckligt stimulerande. Gör enklare uppgifter dåligt.
Hög verbal förmåga	Dominerar diskussioner, lyssnar inte på andra. Manipulerar andra.
Nyfiken, har förmågor och intressen inom många olika områden	Blir inte expert eller kanske ens färdigutbildad inom något utan “för bred”. Startar många projekt men avslutar få.
Perfektionism	Prokrastinering, frustration. Ingen känsla för eller kunskap om när det är tillräckligt bra i andras ögon. Svårt att välja för det ska bli helt rätt. Kan ha väldigt höga krav även på andra.
Viktigt med rättvisa och likabehandling	Kan ha svårt att göra saker de anser fel, eller att följa regler eller procedurer när de själva har bättre förslag. Reagerar starkt då andra handlar oetiskt. Att göra det rätta eller lösa det aktuella problemet kan väga tyngre än att följa regler eller chefens instruktioner. Kan leda till avsked eller att de säger upp sig.
Känslighet/empati	“Överkänslig”, “överreagerar”. Saker är väldigt viktiga, allvarliga. Kan ha nära till gråt.
Analyserar sig själv	Har en annan bild av sig själv än andra har av dem. Kan ha högt självförtroende vad gäller intellektuella saker, men lågt för känslomässiga och/eller sociala.
Ser samband, lättare att se helheten	Ser problem som andra inte ser, vilket kan leda till frustration och stress. Tar på sig ett större uppdrag och försöker förbättra sådant som inte ingår i yrkesrollen, vilket kan leda till konflikter. Svårt att förstå hur andra inte kan se till synes självklara saker.
Extrapolerar	Lätt att tänka sig vad som skulle kunna gå fel, kan bli svårt att välja. Generaliserar för snabbt utifrån en eller få händelser ("X hände en gång, nu blir det såhär resten av mitt liv").
Tänker på stora, existentiella frågor	Existentiell depression, kan bli desillusionerad.

Andra risker

Generellt utsätts en särskilt begåvad person för andra typer av risker med början under uppväxten. Vuxna märker att en sådan individ står ut och det påverkar hur man blir bemött. Det kan påverka hur man ser på sig själv när man upptäcker att man skiljer sig från andra även om man sällan förstår hur eller vad som är annorlunda. En känsla av utanförskap är vanligt och man kan också rent konkret bli utstött. Det kan bli extra tydligt när ens prestationer jämförs med andras, som blir ett återkommande inslag i skolan. Att vara “för snabb” uppskattas inte alltid eller av alla. Att inte behöva anstränga sig för att prestera något som andra har svårt för har sina egna konsekvenser för individen eftersom det kan underminera självförtroendet. Det kan dessutom medföra att man inte lär sig att hantera motgångar, vilket brukar bli ett problem förr eller senare. Konkurrens, avundsjuka, andras osäkerhet och skadeglädje kan göra det svårare att få förstående och medkänsla även om lidandet är stort och påtagligt. Stigma, fördomar samt fenomenet som kallas “jantelagen” är ett problem för denna grupp individer eftersom den kan leda till behovet att dölja för andra vad man kan. Man döljer vem man är och av rädsla för att bli straffad. Ironiskt nog är det i skolan samtidigt ett återkommande problem att skolpersonal underskattar skillnader i kognitiv förmåga mellan elever, vilket leder till att undervisningen inte anpassas.

Det är svårt att få fram data på hur gruppen som helhet ser ut beträffande mental hälsa eller om vissa typer av problem rent statistiskt är vanligare eller mindre vanliga. Ett resultat som verkar återkomma i forskningen är associationer mellan kreativitet och psykisk ohälsa, men sambanden är komplexa. Samtidigt finns resultat som pekar mot att gruppen som helhet inte har större mental ohälsa än personer som är normalbegåvade. Även om vi inte har något facit framträder en sammanhängande bild från de som studerat individer som både konstaterats särskilt begåvade och som specifikt sökt hjälp för olika typer av problem eller psykisk ohälsa. Problemen går återkommande att spåra till någon eller flera av faktorerna ovan. Det är också vanligt att särskilt begåvade individer inte känner till att de är begåvade och att de inte vet om att det är normalt att fungera på ett lite annat sätt än de flesta.